Igår fick vi efterlängtat besök av min vän A med familj.
De har 2 barn J och A som är 13 och 16 år och mina gudbarn. A och jag umgicks då vi var yngre och bodde i samma stad men sen hittade hon sin pudding M i Sörmland och flyttade. Ingen av oss är bra på långväga kontakt, det gick bra i början men sen började alla barn trilla in, först hos henne och sen hos mig och tiden fanns nog inte.
Men tack vare Facebook! är vi nu flitigare med kontakten, vi har hälsat på dom, varit på Boda Borg och tävlat. Så nu kom dom till oss och vi skulle gå höghöjdsbana.
Ja, inte jag då.
Jag skulle hjälpa min man att hålla en planka, 3 m upp på en stege och upp på stegen kom jag men sen våga jag inte släppa för att hålla i plankan.... Men sonen ryckte in när jag fegade ur. Blir liksom yr i bollen på hög höjd.
Det visade sig att även mamma A, som modigt iklätt sig hela klättermunderingen, ångrade sig när det blev hennes tur. Resterande familjemedlemmar gick i allafall 4 m bana och några tordes gå även 8 m. Jag är riktigt imponerad för det ser sååå högt ut.
Några av barnen var lite tveksamma men övervann rädslan och kom stolta ner.
Högt däruppe finns man och barn! Jag kan erkänna att lite pirrigt är det att se hur de knäpper av en av de två hakar från linan för att byta till ny lina mellan träden. Det gäller att vara fokuserad.
Och vi hade sån tur med vädret. Efter en hel förmiddag av hällregn i skurar, så sken solen upp och det blev en jättehärlig eftermiddag och kväll.
Grillning stod ju såklart på schemat och barnen badade i poolen. Våran altan invigdes med att sitta ute ända till kl. 23.00. Ja, denna altan är så underbart efterlängtad.
Alla, utom papporna somnade sen gott.
Vad papporna gjorde?
Ja.....ni vet finns ett Xbox 360, då är de underhållna ett bra tag in på natten!