Nu har livet återgått till det vanliga.
Skola och plugg men det känns ok.
Jag har saknat min bilfärd om dagarna.
För att komma till skolan åker jag rakt ut i skogen hemifrån mig.
Sen färdas jag på den vägen i ca 2.2 mil.
Ingen täckning på mobilen, vilket var lite läskigt i vintras om man kört i diket,
men snart lärde jag mig känna igen vägen.
Först är det asfalt men sen övergår den till smal grusväg.
Jag är ju i stort sett uppvuxen på en rallyväg, feldoserade kurvor mm,
så detta är ingen fara för mig.
Nej, jag gillar det verkligen.
Man kan bränna på lite bara för att, lite rallykänsla men bara vid god sikt!
Oftast möter jag ingen, så det känns som man är ensammast i världen.
Men det är en skön stund varje morgon och eftermiddag.
Ihop med Rix fm på radion är turen fulländad.
Jag kan lite längta efter "min" biltid.
Det är ju också makalöst vackert att följa årstiderna i naturen.
Häromdagen sprang hela familjen älg förbi och idag två rådjurskid som åt vid vägkanten.
Kom att fundera på att jag faktiskt haft körkort i 18 år!
När jag var yngre fick jag prova på att köra snöskoter, då min pappa inhyste televerket på skoterkurs.Såklart fick ju även jag köra.Kommer ihåg att det var riktigt roligt!
Då fanns ju snö varje vinter.
När det sen var dags för övningskörning så hade jag världens bäste lärare.
En kolugn pappa.
För att träna halkbana så åkte vi till ett industriområde
och jag fick sladda för allt jag var värd.
Bland de första gångerna jag övningskörde var på väg till Göteborg.
På E4 nära Jönköping kör plötsligt en bil upp jämsides med mig och i passagerarstolen sitter en kille och trycker 3 körkort mot rutan.....17 år och jag höll på att skämmas ihjäl. Snacka om retligt.
En annan historia var när jag 21 år gammal körde husbil på Autobahn.
Vi åkte med kyrkans ungdom med 2 husbilar till Tyskland och Frankrike. Vi var 4 förare. Men jag hade bett om att få lite mindre mil pga att jag kände mig lite otrygg med alltihop. Men 100 mil blev det.
Häromveckan låg barnen och jag bakom just en likadan och jag berättade då detta för dem. Ni kan tro att mamma steg ett par pinnhål på skalan!
Att ha kört rattväxlad husbil på Autobahn.
Idag skulle jag inte våga.
Som tur var lät min pappa mig öva med hans lastbil på samma industriområde som halkbanan. För att känna på storleken på bilen, backa mm.
Rattväxlad var även den saab som jag körde en midsommar långt ut i skogen.
Till en välbesökt festplats. Allt var frid och fröjd tills vi kom hem och nyckeln absolut inte gick att få ur.
Såklart var det nåt specifikt för just Saab som man skulle göra, vad, kommer jag inte ihåg. Jag har även en gång kört moped men fick black out och visste inte hur man bromsade utan körde in i ett staket. Ingen skada uppstod som tur var.
Ja, det var lite av mina erfarenheter som förare.
Tänk när våra egna barn ska övningsköra.
Det kommer att bli svårt att vara lika lugn som min far.
Men jag lovar göra mitt bästa.
