måndag 27 september 2010

Webbshop tips!

Måste tipsa om en bra sida som man kan handla fina saker ifrån.
www.baldershage.se
Nu har de lagt ut höstnyheter från mitt älsklingsmärke Greengate!

Efter lite drömmande så beslutade jag mig för att handla lite (får visas på bild senare), fyller ju år snart så familjen ska få lite hjälp på traven........
de behöver bara slå in dom.
Såklart finns utrymme om de vill handla nåt eget oxå ;)
Sen älskar jag rabatt priser och eftersom jag är kund sen tidigare
blev det 20% på summan som man tackar och bugar för.

Titta in och se om det är nåt för dig!

lördag 25 september 2010

Ett val jag gjorde

Fick häromdagen höra komplimanger om våra barn.
 Tydligen så sa personen för flera år sen att våra barn var så duktiga
 och väluppfostrade trots att de inte gått på dagis.
(Äldsta sönerna har gått i 4-5 års grupp pga att vi bor på landet, 3 tim/2ggr per vecka, dagis på riktigt började de när minsta fyllde 3 år) 

Varje gång jag hör en sådan kommentar så växer jag en bit!
Det är ett erkännande för att vi valt rätt.

 För er som inte vet så föddes våra barn 99, 01, 03 i och med första barnet så ville jag vara hemma med dom så länge det bara var möjligt.
Vi har sparat och sparat dagar i oändlighet för att klara detta.
 Men 7 ½ år lyckades vi med och det är de bästa åren i mitt liv.
Jag hör så ofta mammor säga att de inte kan aktivera sina barn utan det gör dagis bättre. Det är synd att de inte inser att de är bäst för sina små barn.
 Man behöver inte leka med barnen och aktivera dom hela tiden.
 Mina barn har alltid suttit med på köksbänken när det bakats, lagats mat mm.
 De har hjälpt mig med hemmets sysslor och varit överlyckliga över att få damma eller diska. Det tar lite längre tid men vi hade ju all tid i världen.
 Härliga dagar utomhus med arbete i trädgård som varvas med lek. 
Jag lovar att barnen kommer älska att få hjälpa till. Det genererar oxå i att de blir hjälpsamma även i 11 års åldern.....Sen är det nyttigt att ha långtråkigt ibland för ur det föds kreativitet.
Jag fick en del kommentarer om att mina barn inte skulle bli lika sociala eftersom de inte lärde sig att samarbeta i grupp från 1 års ålder.
 Det gjorde mig ofta arg och ledsen men nu håvar jag in seger vid varje utvecklingssamtal med lugna, trygga barn, som vågar, har empati, bryr sig om andra och är trevliga.
Det är mitt kvitto på att jag kunde ta hand om och uppfostra mina barn.
Och fick jag välja skulle jag göra om det igen kanske snåla ännu mer med dagar.

Såklart förstår jag att vi alla är olika. Det är var och ens val.
Alla trivs inte hemma och då blir man heller ingen bra förälder. 

Men  du som är föräldraledig, tro på dig själv som mamma/pappa involvera barnet i vardagslivet, skapa en trygg uppväxt.

Ta vara på stunden!


fredag 24 september 2010

Ullared!

                                         Jaha i tisdags bar det av till Ullared!
Det är andra gången i livet jag sätter min fot där. Nu var det ca 5 år sen sist.
 När det kom på tal så tänkte jag att "visst, det kunde ju vara bra att hitta vinterkläder, kanske" så därför skulle jag följa med.
Sen vartefter tiden närmat sig så har jag haft lite fasa inför besöket.
Jag hatar ju att köa och trängas! Jag blir irriterad och handlar helst i början av veckan och på förmiddagar ihop med pensionärerna,
 så hur skulle detta besök avlöpa?
Men men 06.30 åkte vi mot Ullared och när vi närmade oss surfade min svägerska in på deras hemsida och kollade köstatus: Ingen kö. Jippie! Det började bra i alla fall.
Så vi grabbade varsin stor kundvagn och äntrade ingången....då kom en liten ångestchock, gud så långt ögat nådde bara folk och gångar....
Men vi knatade på och inriktade oss på kläder och det gick alldeles galant.
Jag fick dock inget själv för kön till provrummet var inte att leka med. Vagnarna på bilden väntar på sina ägare som provar.....
Barnen fick jeans, strumpor och underkläder. T-shirts och Gympakläder, billiga fotbollsstrumpor. Maken blev ägare till ett par jeans.





Maria Montazami skulle kanske dissa tofsarna men tydligen gillar folk såna eftersom vi hittade en hel vägg.

Såklart handlade jag mest i vårt sällskap......Yttersta vagnen är min.

Lite fika framåt 11.00 och sen blev det inredningsavdelningen!
Där skulle jag kunnat gå längre!
Hittade gardiner, lampskärmar, handdukar och badrumsmattor.
Ja det blev i flera färger, jag menar 60 kr för en relativt stor matta är billigt!
Ljus till öppna spisen och en gosig vit microfleece filt. Ja det var inte svårt att fylla en vagn. Hälften av summan var kläder och hälften inredning.

Efter 4 timmar så var alla nöjda.
Lunch blev en god buffe och så kollade vi in på panduro shopens outlet.

Men bäst är ju att komma hem och passa in grejorna i hemmet.


Blev supernöjd med gardinerna!




Summering av dagen:
 Mycket folk men ingen kö in eller ut, min svägerska såg chefen Boris,
trevligt att bara plocka i varor utan att riktigt tänka,

gjorde några farbröder glada och släppte fram dom i trängseln
medans andra kastade sig före, trevliga shoppingkamrater.

Det är inte omöjligt att jag åker igen......







måndag 20 september 2010

Att vara positiv

Idag har jag skrivit höstens första tenta. En lite ovanlig och rolig variant på frågeställningar i ämnet käkkirurgi med patientfall. Att sitta och le när man läser tentafrågor hör inte till vanligheten. Men mest uppskattade jag försättsbladet med positiva ord till oss från föreläsaren.

Härligt med människor som bryr sig om andra och smittar av sig positivitet. Någon som ingjuter hopp. Det är inte alltid enkelt, många dagar är det medelmåttigt och inte alltid sprudlande positivt.

Jag tränar själv ständigt på att tänka positivt, är en liten pessimist. Och det går om man jobbar på det. Men det går fort att falla tillbaka, beroende på omgivning och sällskap. Men man mår bättre av glada tankar.

Tänker osökt på favoriten, Peter Pan och de bortglömda pojkarna som var tvungna att tänka glada tankar för att kunna flyga.



Så smitta någon med positivitets baciller imorgon!

Published with Blogger-droid v1.5.9

fredag 17 september 2010


Att älska är livets mening
att bortom oss själva se
att ta emot och lära
att ta emot och ge
att öppna hjärta och sinne
för allt som är skönt och gott
och låta det lysa och värma
Varhelst vi vår uppgift fått

Må aldrig vi mista förmågan
att bortom oss själva se
att kunna motta och växa
att kunna älska och ge

 Rut Bucht

måndag 13 september 2010

Trummor!

Jaha, då har jag varit med mellan-sonen på trum lektion.
Andra tillfället och gud så han trummar.
Jag är imponerad!
Min äldste son spelar också trummor från och med i höst
efter att ha spelat fiol i 2 år. Vi har som tur är ett gammalt trumset i källaren.
Jag måste ju säga att det är nog mitt fel........
Jag hoppas att de ska tycka att det är riktigt roligt, för mamma vill gå på punkbandskonsert utan att vara för gammal ;) 

Nävars men visst vore det jättekul om de skulle vilja ha ett band i framtiden.
Det är kreativt. Musik är ju så kul! Själv har jag så spelat fiol sen i 4:e klass.
 Nu passar jag på att lära mig trummor av grabbarna.

Men nu ska ni kolla på klippet nedan.
Den trummisen har gått ett steg längre! Han är underbar!


Kram på er!




söndag 12 september 2010

Solrosor och en lilja


Published with Blogger-droid v1.5.9

Min Morfar

Idag för 9 år sedan dog min morfar kl.11.13.
Han är oändligt saknad.....
I Juni samma år föddes min son på exakt samma klockslag.


Min morfar var en stilig man, såg lite ut som Hasse Ekman

i de gamla svart-vita filmerna. Han var mycket snäll. Han var en riktig tjejtjusare!
Ofta berättade han om äventyr när han var ute på friarstråt, som han kallade det. Eftersom han inte hade körkort så cyklade han. Och jag tror att han har cyklat överallt och friat.
Gifte sig gjorde han ganska sent han var över 40 vill jag minnas
och i samma veva blev han pappa till min mor.
 Lyckan varade i 13 år då min mormor fick leukemi och gick bort.
Han blev änkeman och ensam pappa.
Till sin hjälp hade han sin storasyster, som aldrig gifte sig. De var som ler och långhalm ända in i ålderdomen. Hon gick alltid till honom vid 10- tiden på förmiddagen, lagade mat, umgicks med deras vänner och sen framåt 18- tiden så gick hon hemåt.
Min morfar levde annars ensam förutom en period då han sällskapade med en dam och jag kommer ihåg att jag brukade få titta i hennes smyckeskrin.
Jag har än idag kvar ett par stora turkosa örhängen som jag fick av henne.

Min morfar skötte alltid om min mammas trädgårdsland.
Han hade bott i hus men som äldre så flyttade han till lägenhet och efter att ha jobbat på lantbruk och odlat hela livet så tog han sig an våra land.
Jordgubbar i mängder.
När man tittade ut på morgonen så nog låg morfar på knä i landet.
 Han tog sin gamla cykel och träskor, en jättebra kombination, och vinglade (ja han tog ofta upp hela vägen) livsfarligt när han skulle någonstans.


Ja, min morfar, kan jag berätta massor om. Men det skulle bli en roman.
 Han var alltid glad, givmild.
Han beställde alltid balkongblommor av mig när
 han inte klarade att hämta själv.
Petunior skulle det vara till 4 lådor, 4 av varje färg.
Gärna de som var randiga.
Han var mån om att ha den finaste balkongen på hela huset
Julgranen ordnade alltid min pappa och den skulle in tidigt.
 Sen klädde vi barn den alltid. Hur mycket pynt som helst och den blev nog
 inte alltid så vacker men morfar lät den vara så.
2001 då blev min morfar dålig, han var då 95 år gammal. 
Då bodde han på ett servicehus sen en tid. Jag kommer så väl ihåg den här dagen. Flygplanen hade krashat in i world trade center dagen innan.
Vi visste att han var jättedålig och som tur var så åkte vi dit redan på förmiddagen.
Min mamma, jag och mina pojkar 2,5 år och 2,5 mån gamla.

Vi satt på var sin sida och mamma höll om honom och
jag höll hans hand då han gick bort. Precis då han dog så sa han ja.
Jag hoppas att det var  mormor frågade
" så du kommer äntligen, som jag har väntat".


Det var fint att få vara med och för min äldste son betyder min morfar väldigt mycket.
Vi pratar ofta om honom och allt tokigt han hittade på.
Barnen var naturligtvis med på begravningen då jag tror att detta är viktigt.
Det är en del av livet och barnen kan hantera det mycket bra.
Man måste vara lyhörd och svara på deras frågor och barn kräver inga komplicerade förklaringar.

Idag ska han få solrosor, precis som han brukar.

Jag tror att min morfar finns "bakom" oss, han ser till oss,
det gör mig glad och trygg.





fredag 10 september 2010

Vardagslivet

Fredag idag då.....skönt.
Jag har inte hunnit blogga alls denna vecka, förrän nu. Det går i ett.
Alla barnens aktiviteter är i full gång, läxor och så jag som ska hinna tenta plugga.
Hjärnan går på högvarv, man känner att man lever och hinner inte ha långtråkigt i alla fall.
Vi har ett par fulla veckor framför oss men jag ska försöka ta en dag i taget. Men jag är ju så rädd att glömma något viktigt. Med en ny mobil så kanske jag skulle kunna passa på att underlätta mitt minne genom att använda kalendern som skickar påminnelser?
Ja, ska testa det.

Men något bra som jag infört denna vecka är i alla fall att jag börjat motionscykla! Ja, jag har även en crosstrainer men den måste maken ta en titt på för något är galet.

Jag är en periodare med motion. Jobbigt att komma igång men när jag väl börjat så är det ju så skönt att vara duktig. Sen är jag ju inte smal heller så det skadar ju inte om man tappar lite kilo i bara farten. Problemet är när det blir rörigt runtomkring, desto svårare är det att hålla ordning på motion och mat också mitt ibland allt annat.

I alla fall så har jag denna vecka gått upp 1 timme tidigare varje morgon för att hinna cykla i 30 min. Jag hinner faktiskt 1,3 mil! Sen måste jag ha en stund till återhämtning innan de vanliga morgonbestyren tar vid. Detta har faktiskt fungerat jättebra. Jag känner att jag vaknar till ordentligt och sen har jag ju klarat av dagens motion.
Det är också lättare att tänka på maten då man inte gärna vill sabba det lilla bra som cykelturen gav.

Nu tänker ni nog att det inte kommer att hålla i längden. Det tror inte jag heller, men en period i alla fall och det är bättre än inget! Det brukar komma en långdragen förkylning som spolierar hela upplägget och sen rinner det ut i sanden till nästa period. Jag tror att det är ganska vanligt
h
os de flesta.
Men när inspirationen kommer gäller det att haka på.

Nu hoppas jag på en skön helg. Lite bröllopsdag imorgon, 11 år.....Men vi ska inte göra något speciellt. Jag ska ligga lågt med allt och bara slöa, man måste tillåta sig att göra det.
Till och med cykeln ska få vila tills på måndag.

Ha en skön helg!

lördag 4 september 2010

Hjärtan


Ute i vår trädgård har vi en samling med stenar i form av hjärtan.

De ligger där i rabatten och påminner oss om de som lämnat oss.
 Det blir ju inte så att man åker till kyrkogården så jätteofta. Så när barnen var mindre kom vi på detta ihop med att vi hittade den första stenen som hade formen av ett hjärta.
Automatiskt så tänker i alla fall jag på mina gamla.....Och jag tror att barnen gör det oxå i alla fall emellanåt. De färskar ju upp sitt minne med bilder, då de var så små när de senast träffade dom.
 Det är så lätt att glömma när vardagen rullar på. Men saknaden är ofantligt stor.

När barnen gör tokiga saker så brukar jag berätta om att mina gamla skulle ha älskat att vara med barnen. Min morfar och farfar älskade att retas och tyckte mycket om oss barn.
Så minnen är viktigt att föra över till barnen. Om ni frågar dom så tror jag att de kan berätta mycket och de har en alldeles egen känsla för de gamla trots att de inte kommer ihåg dom.
Det gör mig glad.
  



Jag älskar hjärtats form.

Jag har nog alltid gjort det.
Hjärtan i alla former, avlånga, knubbiga.
Kan det vara därför jag älskar vinrött oxå? Tanken slog mig nu...

Funderade på hur många hjärtan som egentligen finns i mitt hem....
känner att det blir nog som när Maria Montazami räknade tofsar. -Ja, det finns kanske 16-17 st men vid räkning så slutade det på typ 70!
Likadant är det hos mig fast med hjärtan då.


Plockade fram kameran och fotade en del.....

                                                   


torsdag 2 september 2010

Ursäkta Röran!

Jag vill härmed be om ursäkt för lite inlägg ibland som inte alltid hamnar som jag vill. Bilder tex. Jag är inte jätteduktig än och blir lite galen när det inte blir snyggt!
Men men ibland får man bara acceptera det och jag hoppas ändå att ni gillar bilderna, de är ju viktigast!

Idag blir det en fin dag, vädermässigt, här skiner solen!
Om en liten stund ska jag träffa tjejerna i min "lilla" grupp och få lite ordning i våra anteckningar från skolan. Det behövs ibland och sen är det ju kul att träffas oxå.

 Sen bär det i eftermiddag av till en gammal skolkamrat och hennes 3 barn för lite fika.
Och imorgon, vänner, är det FREDAG!!
 Å så skönt!

Veckorna blir tyvärr stressiga, trots god planering.
Jag är mycket för att planera, förbereda så allt flyter smidigt.
Men skolor, fritidshämtning, läxor, fotboll matlagning, matlådor,
tvätt, gympapåsar, frukt, nycklar......Ja jag kan hålla på och rada upp saker.
Men ni som har barn vet. Man får inget glömma.
Men om några veckor har vi kommit in i vardagslunken igen.
Nej, nu måste jag diska frukosten och hitta lite kläder, för det har ingen förberett åt mig!

Ha en skön dag!

onsdag 1 september 2010

Lite för själen

  Idag blir det inga ord......
Jag är så trött efter skolstart......
Ni får denna underbara sång istället
Kram