Äntligen jobb!

Nu börjar det närma sig 10 Februari. Det är ett fint datum för min äldsta pojke fyller 15 år då men det är oxå dagen då jag äntligen ska börja jobba igen.

Ja, jag säger äntligen, för även om jag älskar hemmets lugna vrå så är det så långsamt att vara hemma med så mycket tid utan att ha nån direkt uppgift att utföra. Jag kan ju inte städa o tvätta hela tiden..
Jag har älskat att vara hemma med barnen i alla år och älskar det än men bara om nån mer finns hemma samtidigt. Ensam är ensamt.......
Längtar efter att få vara effektiv och då blir det mer fart här hemma oxå. Som tandsköterska måste man ha fart och hänga med i svängarna och det är ett så himla kul och omväxlande yrke. 

Ni som känner mig vet att jag faktiskt sa upp mig från ett fast jobb, så jag får ju skylla mig själv att jag "hänger lite i luften" så här ibland. Jag saknar dock min första egna, otroligt duktiga tandläkare, SF som var en toppentjej, henne hade det varit kul att följa.
Orsak till uppbrottet var flera men mest min magkänsla som starkt sa att jag inte var redo att försaka familjen så mycket som jag blev tvungen att göra. Jag brukar lyssna på den, för ofta har den rätt och så litar jag till att resten löser sig. Och det löser sig alltid!
Även om det innebär lite dötid emellan, men nån måste ju sätta fart på AF oxå ;)

 Jag kommer att fortsätta på samma ställe som i somras/ höstas vid den lilla staden vid Vätterns strand. Det är ett härligt arbetsgäng på 11 pers och det är hemma för mig. Jag kommer jobba 4 dagar per vecka.
Jag ska i huvudsak arbeta med en nyutbildad tandläkare, vilket ska bli spännande.