Långmåndag

Måndagar är långdagar.  Det är full fart på jobbet o man är skönt trött framåt 18 när man åker hem. I helgen fick jag en dipp o känner att jag kommer sakna tandsköterskejobbet.... men jag tänker att jag ger det 2 år så får jag se sen. Det är inte försent att byta tillbaks då. Jag gillar ju att byta jobb trots allt o lära mig nya rutiner. Men nu kommer jag nog behöva lugnet som jag får i mitt nya jobb. Kommer sakna mina härliga patienter för alla möten ger mig så mycket....

Imorgon är jag i Mjölby. Då jobbar jag inte mot klockan utan med. Plantering av amaryllisar och julgrupper till de som mist nån under året, ska arrangeras ihop med frivilliggruppen.  

Haha nu kom Melker upp o hade försökt packa gympaväskan. Vi leker liksom " Gömma nyckeln" här emellan visningar o får leta efter grejerna som är inpetade på oväntade ställen. Fågel, fisk eller mitemellan?

Hoppas få sova bättre inatt. Igår vaknade jag redan vid 3 o kunde inte somna. Sen är det så att jag i olika perioder har sällskap i mitt liv. Jag har nån bakom mig som ger sig till känna. O inatt var det lite stökigt. O Tuva ropade nu från köket att hon tyckte sig känna nån bakom sig o trodde det var Melker men när hon vände sig fanns ingen där. Hon vet inte om att jag kände av närvaro inatt så ja, vi har helt klart besök. Och jag är ganska säker på att det är min mormor jag aldrig träffat. Jag har fått det till mig av 2 olika personer. Hon finns alltid med mig o styrker o hjälper mig, o jag har känt det så gott som alltid så jag tycker inte det är läskigt längre. Känns tryggt. Långa perioder är det tyst o då väntar jag o saknar det.

Ja, ni får tro vad ni vill men jag tror ändå vi får hjälp av de som älskar oss.

Avslutningsvis ett citat jag fastnade för idag😊