Kärlek

Vilken kärlek man känner när man har

en liten bebis i sin famn.

Jag blir varm i hela kroppen när han tittar på mig och ler. 

Lyckokänsla från tårna väller upp

och jag kan inte se mig mätt.

Ja, jag har 3 egna barn men det spelar liksom ingen roll.

Det är så underbart mysigt ändå.

Sen vet man oxå att tiden går så fort och utvecklingen i alla steg är så spännande.

Det gäller att njuta av varje stund. Alla åldrar har sin charm.

Just den här lille mannen har en alldeles egen

plats i  mitt hjärta,

jag fick äran att vara med då han föddes.

Jag klippte navelsträngen.

Jag fick uppleva det som hans pappa

och alla andra pappor upplever när de står vid sidan.

Jag träffade honom igår.

Jag vyssjade honom, fick honom sluta gråta och till slut somna i min famn.

Jag bar och bar tills jag fick mjölksyra.

Men vad gör väl det, med en sån skatt.

Jag tog vara på stunden.

Nu får jag klara mig ett par dagar men sen måste jag träffa honom igen.

Snusa lite, locka fram ett leende.