Som jag behöver solen!!!
När jag var yngre, så tyckte jag mest
att värmen var ett elände.
Annat är det nuförtiden.
Årets kalla månader lever jag tätt ihop med
min tröja, scarf och äppelgröna fleecefilt.
Jag fryser ständigt.
När de första solstrålarna värmer
kinden så når den ända in i märgen
och väcker kroppen till liv.
Pigg och lite gladare och enklare blir livet.
Nu när solen behagar visa sig mycket så
har jag njutit av varje timma.
Jag lagrar solen, just nu utanpå men även inuti.
Jag sparar kvällsdoften, solnedgångar, sädesfälten, fjärilarna,
utefrukostar och härliga stunder med familjen.
När jag sen i vinter känner att livet går trögt och det är kallt, så ska jag blunda
och drömma mig bort.
Jag stortrivs i värmen, som fisken i sitt vatten.
Mmmm, jag me. Skulle vilja spara den i en burk och kunna öppna och sniffa lite på när vintern dånar som mest utanför fönstret.
SvaraRadera/anette